Klockan är 06.14 en tisdag i november när espressomaskinen på Strandvägen blinkar till och tystnar.
I köket på fjärde våningen står Richard Lind i morgonrock med ena handen runt en kall porslinskopp och den andra kring en telefon som just har tappat täckningen. Hans partner Elin kommer in från sovrummet och frågar om det är säkringen. Utanför fönstret ligger Nybroviken grå i gryningen.
Endast delar av staden har slocknat, men flera störningar har inträffat under samma morgontimme och ingen vet ännu hur de hänger ihop. Strömmen har försvunnit i vissa kvarter, mobilnäten fungerar fläckvis och morgonradion talar försiktigt om tekniska driftstörningar.
En säregen tystnad lägger sig i ett hem där maskinerna brukar svara på en sekund. Kylskåpet har slutat surra. Routern i hallen är svart. Den röststyrda högtalaren på köksbänken har tystnat.
På Östermalm har familjen Lind gott om marginaler. De har ett fritidshus på Värmdö, en bil på innergården och ett kuvert med sedlar i dokumentskåpet. Den morgonen visar sig deras främsta tillgång vara valfrihet. De kan lämna innerstaden om avbrottet drar ut på tiden och lyssna på nyheterna via bilradion när mobilnätet svajar.
Deras enda omedelbara hinder sitter i den elektriska garageporten. Den har en mekanisk nödöppnare, men specialnyckeln har försvunnit någonstans mellan en renovering och en bostadsrättsföreningsstämma. Varken Richard eller föreningens ordförande minns vem som ansvarade för den. En port kan vara hur modern som helst ända fram till den morgon då den behöver öppnas för hand.
Åtta kilometer söderut, i ett tjugotalsradhus i Enskede, försöker Sara och Johan Berg få i gång morgonen. Två barn ska till skolan. En förälder har ett videomöte klockan åtta, den andra väntar på en hemleverans som bekräftats genom en länk i ett sms. Familjekalendern, skolplattformen, bankärendena och laddboxen på uppfarten ligger samlade i appar som alla förutsätter ständig uppkoppling.
Familjen Berg har pasta i skafferiet och ficklampor i kökslådan. Däremot har plånboken med sedlar legat kvarglömd i en byrålåda i flera år. I en vardag av snabba blipp har kontanter känts ungefär lika nödvändiga som en telefonkiosk, och det är först när terminalen slocknar som någon påminns om varför sedlar en gång fanns.
I Skärholmen har Mariam redan varit vaken i en timme inför sitt tidiga pass i hemtjänsten. Hennes partner Samir kör distributionsbil och tillsammans har de ett barn på mellanstadiet. Dessutom hjälper de Mariams mamma, som bor tre våningar upp i samma hyreshus.
Lägenheten rymmer varken stora vattendunkar eller ett helt förråd av reservbatterier. Däremot kan Mariam och Samir namnen på människorna i trappuppgången. De vet vem som behöver en armkrok i trappan när hissen står stilla och vem på gården som har en batteridriven radio.
De tre hushållen visar hur en samhällsstörning landar mitt i en redan pågående vardag. Någon har tillgång till bil och fritidshus, någon är bunden till ett morgonskift i omsorgen och någon har byggt hela sin logistik kring tjänster som kräver fungerande el och uppkoppling.
Beroendena under asfalten
Säkerhetsanalytiker använder ofta begreppet gråzon för handlingar som befinner sig under tröskeln för ett öppet väpnat angrepp. Verktygslådan rymmer cyberangrepp, sabotage, underrättelseverksamhet, ekonomiska påtryckningar och informationspåverkan. Metoderna kan användas var för sig eller i kombination för att skapa osäkerhet, störa samhällsfunktioner och påverka politiska beslut [1, 2].
Samtidigt är det avgörande att skilja mellan att beskriva en sårbarhet och att peka ut vem som ligger bakom en enskild störning. Säkerhetspolisen varnar uttryckligen för att dra förhastade slutsatser och utgå från att Ryssland ligger bakom allt som inträffar. I sin lägesbild för 2025–2026 skriver myndigheten att flera misstänkta fysiska sabotage i Sverige har utretts, bland annat mot undervattenskablar, elstationer och vattenanläggningar. Hittills har inget av dessa fysiska sabotage kunnat knytas till främmande makt [1].
Ett kabelbrott i Östersjön är allvarligt även när orsaken visar sig vara ett släpande fartygsankare eller sliten utrustning. En skadad sjökabel släcker heller aldrig Stockholms internet på egen hand; datatrafiken leds snabbt om via andra förbindelser, även om kapaciteten och uthålligheten prövas om flera oberoende system fallerar samtidigt.
I mitt arbete som IT-ingenjör och gränssnittsdesigner ser jag hur sårbarheten nästan alltid växer fram i skarvarna mellan systemen. En matbutik är beroende av att el, kassasystem, personal, varuleveranser och datakommunikation fungerar samtidigt [3]. Ett hushåll kan ha gott om pengar på bankkontot men ändå stå tomhänt i kassan om kortterminalen saknar kontakt med de bakomliggande betalväxlarna.
Stockholm har gjort den friktionsfria enkelheten till en del av sin självbild. Vi blippar oss genom spärrar, öppnar portar med koder i telefonen och signerar våra liv med mobilt BankID. Bekvämligheten är oslagbar ända fram till den morgon då reservplanen själv kräver en fungerande wi-fi-uppkoppling.
När dagen går mot kväll
Under förmiddagen dröjer störningarna kvar över delar av södra och centrala Stockholm. Vissa matbutiker håller öppet med reservrutiner eller reservström, medan andra har tvingats stänga tillfälligt när kylar, kassor eller kommunikation lagt av.
I livsmedelsbutiken nära Svedmyra står Johan Berg i kön med telefonen i handen. Han håller fram skärmen mot kortläsaren en tredje gång och väntar på den lilla gröna bocken som brukar bekräfta köpet. Ingenting händer.
Hemma i Enskede har familjen letat fram en gammal reseradio ur garderoben. Den kräver vanliga alkaliska batterier, och de batterier som ligger i kökslådan har sett bättre dagar. Till slut får de in Sveriges Radio P4 via bilstereon på uppfarten. Där uppmanas lyssnarna att följa myndigheternas information och att avstå från att sprida obekräftade rykten.
På Östermalm har Richard och Elin fått upp garageporten med hjälp av en granne som råkar ha rätt verktyg och mer tålamod än bostadsrättsföreningens styrelse. De kör ut mot Värmdö. I fritidshuset finns ved till kaminen, ett enkelt kök och dunkar med vatten. För dem handlar eftermiddagen om att följa nyhetssändningarna och avgöra när det är rimligt att åka tillbaka in till stan. Deras resurser köper dem avstånd och lugn, även om osäkerheten är densamma.
I Skärholmen har Mariam fått kontakt med sin arbetsledare under en kort stund då mobilnätet hoppar igång. Hemtjänstens planering har blivit betydligt mer omständlig. Besöken måste prioriteras manuellt och personalen samlar in fysiska reservnycklar för att nå de brukare som behöver hjälp först.
Hemma i hennes eget trapphus knackar grannarna på hos varandra. Två ungdomar från våningen under hjälper Mariams mamma med trapporna, och en familj på bottenvåningen delar med sig av fyllda vattenflaskor. Senare under eftermiddagen öppnas en kommunal trygghetspunkt i stadsdelen, dit invånare kan gå för att få verifierad information, värme och möjlighet att ladda en telefon [4].
Det ojämna i en gemensam kris
En utdragen störning slår ojämnt genom staden. Den som har bil, fritidshus och ett flexibelt kontorsarbete kan köpa sig tid och avstånd. Den som arbetar i omsorgen, bor högt upp utan fungerande hiss och har ansvar för en äldre anhörig möter problemen direkt i trappuppgången.
Samtidigt avgörs ett kvarters uthållighet av mer än plånboken. En granne som knackar på, en förening som samlar krafterna och en stadsdel där människor känner igen varandra kompletterar den offentliga servicen när tekniken sviker och gör skillnad mellan ensamhet och praktisk hjälp.
Myndigheten för civilt försvar rekommenderar att varje hushåll har en hemberedskap för att klara grundläggande behov i minst sju dagar [5]. Råden omfattar vatten, mat, värme, information, läkemedel, batteridriven radio, ficklampa, extra batterier och kontanter. När de hushåll som har marginaler klarar sig själva under den första tiden frigörs samhällets resurser till dem som behöver stödet allra mest [5].
Stockholm består trots allt av människor som bor vägg i vägg. Den dagen skärmarna slocknar är det en stor fördel om man redan har hälsat på grannen i trapphuset.
Källor (Del 1)
- Säkerhetspolisen, Säkerhetspolisen 2025–2026: Ryssland, Kina och Iran och Påverkan från främmande makt.
- Försvarsmakten/Must, Must årsöversikt 2025, publicerad 17 februari 2026.
- Livsmedelsverket, Stöd till livsmedelsbutiker ska stärka Sveriges beredskap, 10 november 2025.
- Stockholms stad, Trygghetspunkter.
- Myndigheten för civilt försvar, Grunder i hemberedskap, granskad 19 oktober 2026.
