På 80-talet fanns det en enda rea som räknades, och den kom i mellandagarna när alla redan var mätta på skinka och julklappar. I dag börjar Black Friday i början av november, pågår i ungefär fyra veckor och heter fortfarande fredag. Ingen verkar tycka att det är det minsta konstigt. Själv förstod jag att något hade hänt när min telefon hade plingat sju gånger före klockan åtta en vardagsmorgon, samtidigt som frun snurrade runt i köket i en ny dunjacka som var "en investering i vintern".
Sju plingar före frukost
Det är en onsdag i början av november och jag sitter vid frukostbordet med en kopp kaffe och en ostmacka. Ute är det fortfarande mörkt. Telefonen ligger bredvid tallriken och plingar till. "Sista chansen! Black Week-priser i 48 timmar till." Jag har knappt hunnit bre på smöret innan nästa kommer. "Bara i dag: extra 20 procent på allt." Sedan en tredje, från en butik där jag köpte en cykelpump 2019 och som sedan dess verkar betrakta mig som en nära vän till familjen.
När klockan slår åtta har jag fått sju sista chanser. Antingen har butikerna ett väldigt flexibelt förhållande till ordet sista, eller så har jag fått nio liv utan att någon har berättat det för mig.
Jag öppnar mejlen för att se hur illa det egentligen är. I inkorgen ligger 43 olästa erbjudanden sedan i går kväll. Ett av dem kommer från en butik som säljer hundmat. Vi har ingen hund. Vi har aldrig haft någon hund. Men någon algoritm har tydligen bestämt att november är en utmärkt månad att skaffa en, och i så fall är det ju 30 procent på tuggben.
Mitt i allt detta kommer frun in i köket i en alldeles ny dunjacka. Den är grå, lång och prasslar som en påse chips när hon vänder sig om. Den var nedsatt med 40 procent, berättar hon nöjt. Jag säger att den är fin, för det är den. Sedan kollar jag i smyg på telefonen och ser att jackan bara kostade ordinarie pris i ungefär en vecka i oktober. Det är ett ganska kort liv för ett ordinarie pris.
Sista chansen, för fjärde gången
Jag har jobbat med IT i snart tjugo år och kan avslöja en sak om de där röda nedräkningsklockorna som tickar ner sekunderna på varenda webbutik i november. De tar ungefär lika lång tid att bygga som det tar att koka ett ägg. Samma sak gäller rutan som berättar att "14 personer tittar på den här produkten just nu" och den lilla röda texten som varnar för att det bara finns tre kvar i lager.
Psykologen Robert Cialdini beskrev redan 1984 varför det fungerar så bra i boken Influence. Han kallade det knapphetsprincipen. Vi människor vill helt enkelt ha saker mer när vi tror att de håller på att ta slut. En tickande klocka får oss att känna att någon annan är på väg att ta den sista jackan, och då slutar vi fråga oss om vi ens behövde en jacka.
När jag var liten kom Ellos-katalogen med posten. Man satt vid köksbordet och ringade in saker med kulspetspenna, och sedan låg katalogen kvar där i flera veckor innan någon orkade fylla i beställningstalongen. Den väntan var faktiskt en slags inbyggd ångervecka. Hälften av allt man hade ringat in kändes ganska dumt redan på torsdagen. I dag hinner man inte ens ångra sig innan sms:et om leveransen har kommit.
Reklamen var dessutom lätt att hålla koll på. Det fanns ingen reklam alls i svensk tv förrän TV3 började sända via satellit 1987, och hemma hos oss hade vi ingen parabol. Den enda reklam som tog sig in i vardagsrummet var den som kom i brevlådan, och den kunde man bära ut till pappersinsamlingen på lördagen. I dag ligger reklamen i fickan. Den väcker en på morgonen och vet att man tittade på en vinterjacka i tre minuter i tisdags. Den vet till och med vilken färg.
Tjugofyra sorters sylt och en mycket trött hjärna
Ett av mina favoritexperiment inom psykologin genomfördes i en matbutik i Kalifornien. Forskarna Sheena Iyengar och Mark Lepper ställde upp ett provsmakningsbord med sylt. Ibland fanns det 24 sorter på bordet och ibland bara 6. Det stora bordet lockade fler nyfikna, men när det var dags att faktiskt köpa något var det tvärtom. Ungefär 30 procent av dem som stannat vid det lilla bordet köpte en burk, mot bara 3 procent vid det stora. För många val gjorde folk så trötta att de inte valde något alls, och de som ändå valde blev mindre nöjda.
Black Friday är det där syltbordet gånger tiotusen, med blinkande lampor och en nedräkningsklocka ovanpå. Jag tror att det är därför så många av oss till slut köper något vi inte ens letade efter. Hjärnan ger upp och tar det som råkar vara billigast just då.
Det märkliga är att jag blir lugn av att gå till MatDags i Högdalen. Där finns det ofta bara en sort av allting, och den sorten är sällan den man tänkt sig. Förra veckan hade de en hel pall med polska pepparkakor och en ensam back med lingonsylt. Jag köpte sylten. Det var det lättaste beslut jag fattat på hela månaden.
Ekonomen Joel Waldfogel lade dessutom till ett extra lager av sorg i en berömd vetenskaplig artikel från 1993 som heter The Deadweight Loss of Christmas. Han frågade sina studenter vad de julklappar de fått egentligen var värda för dem, och svaret var att de i snitt värderade dem ungefär en tiondel till en tredjedel lägre än vad givaren hade betalat. Eftersom väldigt många passar på att köpa julklappar på Black Friday blir matematiken ganska rolig. Vi köper saker till 40 procents rabatt som mottagaren sedan tycker är värda 30 procent mindre. Det är ungefär som att köpa en lott där vinsten är att få gå hem igen.
Hallgarderoben har blivit en vägg
På lördagen ska jag hänga in den nya dunjackan i hallgarderoben. Det går inte. Jag trycker in galgen mellan fruns andra två vinterjackor, min gamla regnjacka och en fleecetröja som ingen har använt sedan 2017, men jackorna sitter så tätt att de inte längre rör sig. De har helt enkelt slutat vara jackor och blivit en vägg. Jag drar ut en galge och tre andra följer med på köpet, som en kortlek.
Så jag bär ner fleecetröjan och regnjackan till källarförrådet. Där nere står kartongen från vår tv, som vi sparar ifall vi skulle flytta, bredvid kartongen från förra tv:n, som vi också sparar ifall vi skulle flytta. Vi har bott här i elva år. Jag hänger regnjackan på en spik i väggen och tänker att nästan allt här nere en gång var något vi inte kunde leva utan.
Väl uppe igen hänger den nya jackan på plats, lite skev men fast. Frun går förbi, stryker den över ärmen och ser väldigt nöjd ut. Jag säger ingenting om ordinarie pris i oktober. Jag säger ingenting om spiken i förrådet heller.
På söndagen efter middagen bestämmer jag mig för att göra något åt allt plingande. Som IT-ingenjör tänker jag att det borde gå fort. Jag sätter mig med datorn vid köksbordet och börjar avsluta prenumerationer på nyhetsbrev, ett i taget. Efter fyrtio minuter har jag lämnat 26 butiker. Varje gång får jag svara på varför jag vill gå, med kryssrutor som "Jag får för många mejl" och "Innehållet är inte relevant för mig". Det finns aldrig någon ruta där det står "Jag har redan allt jag behöver". Den sista butiken skickar genast ett mejl som tackar för tiden vi haft tillsammans och erbjuder 15 procent rabatt om jag ångrar mig. Det känns lite som att göra slut med någon som svarar med en presentkortskod.
På måndagsmorgonen sitter jag vid frukostbordet igen. Det är fortfarande mörkt ute och telefonen plingar bara fyra gånger innan jag har hunnit äta upp min macka. Det är en klar förbättring. Jag sveper bort meddelandena utan att läsa dem och känner mig ganska stark. En hel Black Week och jag har inte köpt en enda sak till mig själv.
Kaffet dricker jag ur en ny kopp. Den är en av fyra som kom med posten i fredags och som var 60 procent billigare. Jag behövde inga kaffekoppar. Vi har ett helt skåp med kaffekoppar. Men det stod att det bara fanns två kvar, och Robert Cialdini hade nog blivit stolt. Inte över mig, men över ägget som någon kokade ihop i koden.
Vanliga frågor om Black Friday
När är Black Friday 2026? Black Friday infaller fredagen den 27 november 2026, dagen efter amerikanska Thanksgiving. I Sverige kör många butiker i stället en hel Black Week eller kampanjer som pågår större delen av november.
Är Black Friday-priserna verkligen billigare? Inte alltid. Sedan 2022 måste svenska butiker som annonserar ett sänkt pris visa det lägsta pris varan haft under de senaste 30 dagarna. Jämför gärna priset bakåt i tiden på en prisjämförelsesajt innan du köper.
Hur undviker man impulsköp på Black Friday? Skriv en lista innan kampanjerna börjar och håll dig till den, vänta ett dygn innan du köper något som inte stod på listan och avsluta prenumerationer på nyhetsbrev du inte behöver. Kom också ihåg att du har 14 dagars ångerrätt när du handlar på nätet.
Källor och referenser
- Cialdini, R. B. (1984). Influence: The Psychology of Persuasion. New York: William Morrow. Beskriver bland annat knapphetsprincipen, att vi vill ha saker mer när de verkar ta slut eller bara finns tillgängliga en kort tid.
- Iyengar, S. S. & Lepper, M. R. (2000). When Choice Is Demotivating: Can One Desire Too Much of a Good Thing? Journal of Personality and Social Psychology, 79(6), 995-1006. Visade att kunder som erbjöds 24 sorters sylt köpte betydligt mindre än de som erbjöds 6 sorter.
- Waldfogel, J. (1993). The Deadweight Loss of Christmas. American Economic Review, 83(5), 1328-1336. Visade att mottagare i snitt värderar sina julklappar lägre än vad givaren betalade för dem.